Stort samarbete kring bättre vård i glesbygd

Att kunna erbjuda likvärdig vård i glest befolkade områden är en utmaning. Förtroendevalda i de fyra Norrlandstingen har därför beslutat att med gemensamma krafter satsa på att utveckla det som kallas Glesbygdsmedicin.

På Norrlandstingens Förbundsdirektions möte i Östersund 20-21 maj rekommenderade de fyra norrlandstingen att arbeta mot visionen om att bli världsledande i utvecklingen av framtidens vård och omsorg i glesbygd enhälligt.
Dessutom begärde Förbundsdirektionen att senast nästa år få en uppföljning av hur arbetet går.

–   Det är verkligen glädjande att se den positiva utveckling som just nu sker inom området Glesbygdsmedicin i våra landsting, säger Harriet Jorderud, ordf i Förbundsdirektionen.

–    Redan vid en kort muntlig avstämning emellan de fyra landstingen märker vi att det sker utveckling inom exempelvis arbetsmetoder, teknikstöd, utbildning och forskning. Vi ser också att det finns stora möjligheter i ett ökat samarbete. Förutom den uppenbara nyttan för medborgare och patienter ser vi också möjligheter på den nationella arenan. Att göra norra Sverige ännu attraktivare som ett starkt utvecklingsområde och öka våra konkurrensfördelar på arbetsmarknaden, fortsätter Harriet Jorderud.

För att uppnå det behöver landsting och kommuner tillsammans med andra aktörer prioritera arbete och utveckling inom en rad områden, bland annat:

  • Satsning på forskning och utveckling inom glesbygdsområdet
  • Kompetensförsörjning och kompetensväxling ur ett glesbygdsperspektiv
  • Fortsatt utveckling av samarbetet och samverkan i norra regionen och i länet med sjukhusen, kommunerna, lokala företag och ideella föreningar.
  • Verka för tillgång till bredband med hög kapacitet och full mobiltäckning för alla invånare i länet.
  • Verka för att knyta internationella kontakter med andra länder som också har glesbygd.

En rad aktiviteter är redan inplanerade och tidssatta, det handlar om alltifrån att inom två år skapa virtuella hälsorum till att påverka innehåll i utbildningar och att skapa ett nationellt centrum för glesbygdsmedicin och samisk hälsa.

–     Det är också viktigt att arbeta med medborgardialoger och intresseföreningar, inte minst för att förankra hur vi bäst utför vård på distans. Vi måste också ta hjälp av andra. Runt om i världen finns det många glest befolkade områden där man kommit längre i både forskning och verksamhet än vad vi gjort, säger Harriet Jorderud.