| |
|
|
SLUTRAPPORTER
Geriatrik/Omvårdnad |
|
|
|
| Stöd
till anhöriga och vårdare av personer med demenssjukdom och
störande beteende på institution |
Projekt
16/97 |
Berit
Lundman, FOU-handledare, Primärvårdens utvecklingsenhet,
Sundsvalls sjukhus
Gösta Bucht, Professor, Geriatriskt Centrum, NUS
Sture Eriksson, Överläkare, Geriatriskt Centrum, NUS |
Målsättning och syfte samt metod
Projektet utgår från att så kallat "störande
beteende" (SB) kan utgöra meningsfulla uttryck för den
demensdrabbades upplevelser. En omfattande datainsamling har skett:
En pilotstudie där instrument och metoder prövats på en patient
har avslutats och två preliminära manuskript samt tre accepterade
konferensabstrakt föreligger. Metoderna som prövats fungerade bra.
Basdata har samlats in på fem vårdavdelningar avseende de två
patienter (två bortfall) som visar mest SB samt de två vårdare
som har mest omfattande kontakt med varje patient; 8 patienter och
15 vårdare.
Före interventionen intervjuades vårdaren som också besvarade
frågeformulär avseende Påfrestning, Emotionella reaktioner,
Arbetstillfredsställelse, Utbrändhet, Känsla av sammanhang.
Patienterna skattades avseende demensgrad, funktioner, SD,
agitation, vikt, läkemedel, kost, sömn mm. Observationer
genomfördes av varje patient tillsammans med vardera av de båda
vårdarna under den vårdaktivitet då patienten enligt vårdarna
brukade visa mest SB. Noteringar gjordes under observationerna som
följdes av bandade reflekterande samtal. Material: observationer
c:a 36 timmar, intervjuer 15 timmar, reflekterande samtal 15 tim.
Interventionen pågår. Handledning av vårdare ges varannan
vecka på 3 avdelningar (inklusive pilotavdelningen), resterande 3
avdelningar samt avdelningen för pilotstudien startar snart.
Handledningstillfällena dokumenterades genom anteckningar till dess
tilliten var tillräcklig därefter har de bandats. Materialet
omfattar anteckningar från 10 tillfällen samt bandinspelningar
från 20 tillfällen. En föreläsningsserie har påbörjats. Den
bygger på resultaten av pilotstudien samt litteratur.
Uppföljning av interventionen påbörjas år 2000.
Kontrollavdelning har det varit svårt att finna. Matchning av
patienter pågår.
Resultat och betydelse
Preliminära resultat (preliminärt manus) visar
att den demente på olika sätt kämpar för att behålla sin
integritet och sitt oberoende och att i agerandet finns en dialektik
mellan att å ena sidan söka nära kontakter och å andra sidan
förhålla sig avvisande. Vårdarna fokuserar på att söka
strategier för att genomföra den dagliga omvårdnaden. Vårdarna
upplever den demensdrabbades SB som meningsfull kommunikation men
uttrycker hjälplöshet när de inte kan förstå budskapet. I
berättelserna framträder en önskan hos vårdarna att bli
bekräftade men att vårda personer med demenssjukdom och SB
innebär små möjligheter till bekräftelse. Den demensdrabbades
starka revirkänsla och vårdarnas vilja att respektera dennes
integritet kräver tid som tas från de medboende. Detta
aktualiserar etiska dilemman relaterade till autonomi och rättvisa.
Dokumentation och rapportering
Manus in preparation
Lindahl E, Hällgren Graneheim U, Jansson L, Norberg A. Carers
strategies for dealing with behaviour disturbances"
Hällgren Graneheim U, Jansson L, Lindahl E, Norberg A..
Interaction between a person with dementia and "behavioural
disturbance". An observational study.
Lämås C. Anhörigas förståelse av "störande
beteende" hos personer med demenssjukdom (magisteruppsats i
omvårdnad).
Accepterade föredrag
Forskning i Norr, 1998-11-10 - 1998-11-11.
"Stöd till anhöriga och vårdare av personer med
demenssjukdom och "störande beteende" på institution. En
kontrollerad studie." Ulla Hällgren Graneheim, univ.adj.
Hälso- och sjukvårdsstämman, 1999-04-21 - 1999-04-23.
"Interaktion mellan en person med demens och "störande
beteende" och dennes vårdare. En observationsstudie."
Ulla Hällgren Graneheim, univ.adj.
"Vårdares upplevelser av "störande beteende" hos
personer med demenssjukdom." Elisabeth Lindahl, univ.adj.
| Akuta
konfusionstillstånd i vården av äldre. Utvärdering av
kliniska studier i Umeå, Piteå och Sundsvall |
Projekt
31/97
Projekt 5/98
Projekt 4/99 |
Yngve
Gustafson, Överläkare, prefekt, Geriariskt centrum, NUS
Agneta Edlund, Leg sjuksköterska, Piteå Alvdals sjukhus
Maria Lundström, Leg sjuksköterska, Piteå Älvdals sjukhus
Olov Sandberg, Leg läkare, doktorand, Geriatriskt centrum, NUS |
Målsättning och syfte
Att öka kunskaperna om etiologi,
patofysiologi, diagnostik, prevention och terapi av akuta konfusionstillstånd
hos äldre.
Metod
Tvärsnittsstudier, longitudinella studier
och interventionsstudier som innefattar både prevention och terapeutiska
åtgärder.
Resultat
Projekten har resulterat i ökade
kunskaper om orsaker till akuta konfusionstillstånd hos äldre med
höftfrakturer, hos äldre med stroke och hos äldre i kommunernas särskilda
boenden. Bl.a. har interventionsprogrammet i Piteå resulterat i ett
vårdprogram som används vid många sjukhus både i Sverige och
internationellt.
Dokumentation och rapportering
Projekten som finansierats från VISARE
NORR har hittills resulterat i en doktorsavhandling och 7
publicerade/accepterade originalarbeten varav 3 i världens främsta geriatriska
tidskrift Journal of the American Geriatric Society.
Dessutom har 8 översiktsartiklar och
minst ett 30-tal abstracts publicerats. Vid ett stort antal nationella och
internationella kongresser har forskningsresultaten presenterats som föredrag
och/eller postrar. Forskningsresultaten är redan refererade i flera
läroböcker och är refererade i flera internationella vetenskapliga
tidskrifter.
Olov Sandberg disputerade hösten 2000 och
har nu flyttat till Sunderbyns sjukhus där vi planerar fortsatta
forskningsprojekt.
Maria Lundström flyttade år 2000 från
Piteå till Umeå för att slutföra sin doktorsavhandling samt för att deltaga
i ett projekt där forskningsresultaten från Piteå implementeras på NUS.
Agneta Edlund fortsätter sin
doktorandutbildning på distans från Piteå Älvdals sjukhus.
Benny Brännström, Lektor vid
Mitthögskolan i Östersund deltar som medarbetare i flera av delprojekten.
Forskningsresultaten har resulterat i
pågående forskningsprojekt för ytterligare 3 doktorander. Bl.a. har det
pågående höftfrakturprojektet erhållit 3x300.000 kronor i anslag från
VÅRDAL-stiftelsen.
Anslagen för Umeå och
Sundsvallsprojekten har huvudsakligen finansierat en forskningssjuksköterska
för sömnapneutredningar. Anslaget till Piteå projektet har huvudsakligen
finansierat kostnader för tjänstledighet för Agneta Edlund och Maria
Lundström i samband med handledning i Umeå. Samtliga medel är förbrukade 00
12 31.
Doktorsavhandling:
Olle Sandberg. Delirium, psychiatric
symptoms and treatment of sleep apnea in older patients. Clinical studies in
institutional care and in stroke rehabilitation. Umeå University Medical
Dissertations No 687, 2000.
Originalartiklar:
Sandberg O, Gustafson Y, Brännström B,
Bucht G. The prevalence of psychiatric symtoms in four different types of care
for the elderly. Scand J Soc Med 26: 56-62; 1998.
Sandberg O, Brännström B, Bucht G,
Gustafson Y. Clinical profile of delirium in older patients. J Am Geritr Soc
47:1300-1306; 1999.
Edlund A, Lundström M, Lundström G, Hedqvist B, Gustafson Y. Clinical profile
of delirium in patients treated for femoral neck fractures. Dement Geriatr Cogn
Disord 10:325-329;1999.
Lundström M, Edlund A, Lundström G, Gustafson Y. Reorganization of nursing and
medical care to reduce the incidence of postoperative delirium and improve
rehabilitation outcome in elderly patients treated for femoral neck fractures.
Scand J Caring Sci 13:193-200; 1999.
Sandberg O, Franklin KA, Bucht G, Gustafson Y. Influence of drugs on sleep
apnoea in stroke patients. Clin Drug Invest 19:447-455; 2000.
Sandberg O, Franklin KA, Bucht G, Gustafson Y. Sleep apnea, delirium, depressed
mood, cognition, and ADL ability after stroke. J Am Geriatr Soc
49(4):391-397;2001.
Edlund A, Lundström M, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y. Delirium before
and after operation for femoral neck fracture J Am Geriatr Soc Accepted for
publication 2001.
Översiktsartiklar:
Gustafson Y. Några
geriatriska aspekter på den äldre patienten. Kirurgi och anestesi på den
äldre patienten - framtidens vardag och utmaning. Läkarsällskapet och Spri.
59; 29-31, 1998.
Gustafson Y. Intervention mot postoperativa konfusionstillstånd sparar lidande
och kostnader. Kirurgi och anestesi på den äldre patienten - framtidens vardag
och utmaning. Läkarsällskapet och Spri. 59; 31-36, 1998.
Gustafson Y. Orsaker till delirium bland äldre inlagda på ett
länsdelssjukhus. Nordisk Geriatrik 1: 8-9; 1998.
Sandberg O, Gustafson Y. Behandling av sömnapnésyndrom hos patienter med
slaganfall förbättrar rehabiliteringsresultatet. Nordisk Geriatrik 1: 27-29;
1998.
Gustafson Y. Delirium: Orsaker, riskfaktorer och behandling. Demens 2:(3) 2-4,
1998.
Gustafson Y, Sandberg O, Bucht G. Diagnosing delirium: a challange to the
physician. Rev. Series DEMENTIA 4: 2-7, 1998.
Bucht G, Gustafson Y, Sandberg O. Epidemiology of delirium. Dement Geriatr Cogn
Disord 10: 315-318; 1999.
Gustafson Y. Akuta förvirringstillstånd hos människor med demenssjukdom har
ofta en behandlingsbar orsak. Demensförbundets tidskrift 1, 1999.
Abstracts:
Dessutom har minst
30-talet abstracts med föredrag och eller postrar presenterats vid nationella
och internationella kongresser. Bl.a. har 5 olika delprojekt presenterats vid
VISARE NORRS möten.
|
VISARE
- PALLIATION - samverkan för ökade kunskaper om vård i
livets slutskede
|
Projekt
24/00
|
Bertil Axelsson, Överläkare, Kirurg
kliniken, Östersunds sjukhus
Ingegerd Karlberg, Spec läkare, Onkologkliniken,
NUS
|
Målsättning och syfte
Att genom samverkan mellan palliativa enheter i Norra regionen
stimulera kunskapssökande och öka kunskaperna inom palliativ vård.
Metod
Idéträff för intresserade inom regionen i Umeå, maj 2000.
Gemensamt projekt på 10 palliativa enheter i regionen för
registrering av döende cancerpatienters vätske- och
nutritionstillförsel sista dygnen i livet. Samtliga döende
cancerpatienter under en tremånadersperiod (n=192) registrerades.
Forskningssjuksköterska på 50% anställdes under 6 månader 0012 till
och med 0105 i Östersund för att arbeta med en klinisk studie av
morfinets (och dess metaboliters) koncentration i blodet vid olika
administrationssätt. Elva obotligt sjuka cancerpatienter har fått morfin
såväl peroralt, subcutant som intravenöst. De parenterala doserna har
varit hälften av de perorala. Blodkoncentrationerna har mätts i samband
med respektive administrationssätt.
Resultat och betydelse
Stor entusiasm hos inblandade enheter för gemensam
registrering/faktainsamling.
Praxis varierar kraftigt mellan olika enheter vad gäller vätske- och
näringstillförsel sista dygnen i livet. Andelen patienter som fick dropp
sista dygnet i livet varierade mellan 8% och 70% mellan de olika
enheterna. Även om patientklientelet skiljer sig åt mellan
hemsjukvårdsteam och akutkliniker, så föranledde dessa fynd en
eftertänksam granskning på respektive enhet av rådande rutiner.
Preliminära analyser av morfinstudien visar att omvandlingstalet
mellan peroral och parenteral tillförsel är cirka 0,5, men att enstaka
individer avviker från detta. Då de allra flesta döende
cancerpatienterna inte förmår att sväljs sina värkmediciner de sista
dygnen i livet, är en hyfsat korrekt omräkning av doser från tabletter
till sprutor/pumpar av största kliniska betydelse för att vidmakthålla
en god smärtlindring ända in i döden.
Dokumentation och rapportering
Båda studierna har så långt presenterats muntligt såväl vid
"Hela människan" i Östersund hösten –01 och vid Palliativa
regionmötet och Svensk Förening för Palliativ Medicins möte i
Sundsvall i oktober –01.
Tanken är att vätske-/nutritionsstudien ska skrivas ihop för
presentation i Läkartidningen och att morfinstudien ska skickas in till
Palliative Medicine.
|
Slaganfall
hos äldre ur ett genusteoretiskt perspektiv
|
Projekt
20/01
|
Anne
Hammarström, Professor, Inst folkhälsa & klinisk medicin,
Allmänmedicin, Umeå
Ulrika Löfmark, ST-läkare, doktorand, Medicinkliniken,
Östersunds sjukhus
Yngve Gustafson, Docent, överläkare, Inst samhällsmedicin
& rehab, Geriatrik, NUS |
Målsättning
Det övergripande syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt
perspektiv analysera hur kvinnor drabbas av slaganfall jämfört med män.
Studien täcker aspekter såsom riskfaktorer, medicinsk behandling,
ADL-funktioner och mortalitet ur ett ålders- och genusperspektiv.
Metod
Riksstroke är ett nationellt sjukhusbaserat incidensregister som
finns att tillgå sedan 1994, där patienter i alla åldrar som insjuknar
i slaganfall och kommer till sjukhus i Sverige registreras. En prospektiv
incidensregistrering av personer som insjuknar i slaganfall i Umeå stad
startade 15 oktober 2000. Enligt Norrlands universitetssjukhus
slutenvårdsregister erhåller cirka 450-600 personer diagnosen slaganfall
per år. Däremot är det okänt hur många äldre personer som insjuknar
i slaganfall på särskilda boenden och ej remitteras till sjukhus. En
särskild registrering av dessa har därmed ansetts nödvändig (se A).
A. Registrering av slaganfall bland personer med särskilt boende i
Umeå stad.
I Umeå stad finns 25 äldreboenden (sjukhem, servicehus och gruppboende),
där cirka 900 personer bor. Utgångspunkten för studien var att det i
denna grupp kan återfinnas patienter med symptom på slaganfall som ej
akutremitteras till sjukhus för diagnostik och behandling. Under en
sexmånaders period (15 oktober 2000-15 april 2001) har en särskild
registrering av dessa boende genomförts och under hösten 2001 görs en
bortfallsregistrering av insjuknade vid fem slumpmässigt utvalda
särskilda boenden.
B. Utvidgad Riksstroke registrering
Under perioden 15 oktober 2000-15 oktober 2002 kompletteras Riksstroke
registreringen vid Norrlands universitetssjukhus med ett särskilt
formulär som tar upp frågor kring riksfaktorer vid slaganfall samt tidig
bedömning och rehabilitering av sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped.
Resultat och betydelse
Den första registreringen är avslutad (A) och med hjälp av
dödsorsaksregistret och slutenvårdsregistret för alla personer som
vårdats under diagnosen slaganfall vid NUS, planeras en artikel kring
diagnosregistrering. Inga publicerade resultat finns ännu.
| Deliriumforskning
i Norra sjukvårdsregionen |
Projekt
22/01
Projekt 23/03
Projekt 17/04 |
Agneta
Edlund, Ssk/bliv doktorand, Akut Rehab, Piteå Älvdals sjukhus
Maria Lundström, Ssk/doktorand, Ger inst, NUS
Benny Brännström, Ssk/Lektor, Inst f hälsovetenskap, Luleå
tekniska universitet |
Delprojekt
1: Prevention och behandling av postoperativt delirium för äldre
patienter med cervikala höftfrakturer – en randomiserad
interventionsstudie
Syfte
Syftet
med denna studie var att utvärdera om ett postoperativt
multifaktoriellt interventionsprogram, på en geriatrisk utrednings- och
rehabiliteringsavdelning, kan minska förekomsten av delirium och förbättra
prognosen för äldre patienter med cervikal höftfraktur.
Metod
199
patienter, 70 år eller äldre (Medelålder ±SD, 82 ±6, 74% kvinnor)
randomiserades postoperativt till ortopedisk kontrollavdelning eller
till en geriatrisk interventionsavdelning och skattades med Mini Mental
Test (MMT) och Organic Brain Syndrome Scale (OBS-Scale) av två sjuksköterskor
som var anställda i studien. Delirium diagnosen, enligt DSM-IV
kriterierna.
Resultat
Färre
patienter hade delirium postoperativt i interventionsgruppen jämfört
med kontrollgruppen (56/102, 55% mot 73/97, 75%, p=.003). Postoperativt
delirium i interventionsgruppen varade kortare tid (5.0±7.1 dagar mot
10.2±13.3 dagar, p=.009) trots att 27% av patienterna med postoperativt
delirium skrevs ut med ett pågående delirium från kontrollgruppen jämfört
med ingen från interventionsgruppen (p=.001). Aderton procent av
patienterna i interventionsgruppen hade fortfarande delirium efter
sjunde dagen efter operation jämfört med 52% i kontrollgruppen
(p=.001). Patienter i interventionsgruppen hade signifikant färre
komplikationer som t e x trycksår, urinvägsinfektioner, nutritions-
eller sömnproblem och fall. Den totala vårdtiden postoperativt för
interventionsgruppen var kortare (28.0±17.9 dagar mot 38.0±40.6 dagar,
p=.028).
Betydelse
Denna
studie visar att postoperativt delirium framgångsrikt kan förebyggas
och behandlas och detta leder i sin tur till färre komplikationer och
kortare vårdtider. Interventionsprogrammet är billigt och det verkar
applicerbart bland äldre kirurgiska patienter – en grupp som upptar
en stor och växande del av sjukhusens vårdplatser.
Delprojekt
2: Ett multifaktoriellt interventions program förbättrar prognosen för
deliriösa äldre patienter på medicinklinik
Syfte
Att
utvärdera effekten av ett interventionsprogram
mot delirium hos äldre patienter vårdade vid medicinavdelning.
Metod
Samtliga
konsekutivt inlagda patienter, över 70 år, på två av
medicinklinikens vårdavdelningar (200 patienter på varje avdelning) på
Sundsvall sjukhus, Sundsvall ingick i studien. En av avdelningarna kom
att fungera som interventionsavdelning och en som kontrollavdelning.
Alla patienter testades dag 1, 3 och 7 med en modifierad version av
Organic Brain Syndrom (OBS) skala och Mini Mental State Examination (MMSE)
som utvärderings instrument för förvirring/kognitiva funktionen.
Demens och delirium diagnostiserades enligt DSM-IV kriterier.
Interventionsprogrammet bestod dels i personalutbildning om prevention,
behandling och omvårdnad av patienter med delirium, handledning för
omvårdnadspersonal samt en förändrad vårdorganisation.
Resultat
Förekomsten
av delirium var lika mellan intervention och kontroll avdelning under första
dygnet (n=63/200, 31.5% vs. n= 62/200, 31.0%, p=0.914), men var lägre på
interventions avdelningen på dag 7 (n=19/63, 30.3% vs n=37/62, 59.7%,
p=0.001). Vårdtiden var kortare på interventionsavdelningen jämfört
med kontrollavdelningen (9.4±8.2 vs. 13.4±12.3 dagar, p<0.001). Vårdtiden
var även kortare för de deliriösa patienterna på
interventionsavdelningen jämfört med de deliriösa på
kontrollavdelningen (10.8±8.3 vs. 20.5±17.2 dagar. p<0.001).
Mortaliteten under vårdtiden var lägre bland de deliriösa patienterna
på interventionsavdelningen jämfört med de deliriösa på
kontrollavdelningen (n=2, 3.2% vs n=9, 14.5%, p=0.025).
Betydelse
Interventionsprogrammet
förbättrar prognosen för den deliriösa äldre patienten på
medicinklinik. Skulle programmet tillämpas kommer det att minska
lidandet för patienterna och minska kostnaderna för sjukvården.
****
Dokumentation
och rapportering
Delarbete
1 har resulterat i ett manus som är inskickat för publicering och till
en rapport. Delarbete 1 ingår även i en avhandling och kommer att ingå
i ytterligare en. Preliminära resultat är redovisade på
internationell och nationella konferenser. Delarbete 2 har resulterat i
2 vetenskapliga artiklar och preliminära resultat har redovisats på
flertalet internationella och nationella konferenser däribland på
FOU’s konferens i Skellefteå 2003.
Delprojekt
1
Avhandling
Lundström
M. Delirium in old patients with femoral neck fracture- Risk factors,
outcome, prevention and treatment. Umeå University Medical
Dissertation, New Series No. 909, ISSN 0346-6612, ISBN 91-7305-704-5,
2004.
Inskickade
manuskript för publicering:
Lundström
M, Olofsson B, Stenvall M, Karlsson S, Nyberg L, Englund U, Borssén B,
Svensson O, Gustafson Y. Postoperative Delirium in Old Patients with
Femoral Neck Fracture- a Randomized Intervention Study.
Rapporter:
Maria
Lundström, Birgitta Olofsson, Michael Stenvall, Eva Elinge, Undis
Englund, Agneta Edlund, Bengt Borssén, Lars Nyberg, Yngve Gustafson. Vårdprogram
för patienter med höftfrakturer, Ortoped-geriatriskt preoperativt vårdprogram
för alla patienter med höftfraktur och postoperativt vårdprogram för
patienter över 80 år med cervikala och basocervikala höftfrakturer
som behandlas vid Norrlands universitets sjukhus i Umeå. Åldrecentrum
Västerbotten. Rapport 2004:3.
Konferenser
(presentation av preliminära resultat):
Olofsson
B, Lundström M, Stenvall M, Karlsson S, Nyberg L, Englund U, Borssén
B, Svensson O, Gustafson Y. Prevention och behandling av postoperativt
delirium för äldre patienter med cervikala höftfrakturer- en
randomiserad interventionsstudie. Läkarstämman
i Göteborg 24-26 november 2004.
Lundström
M, Olofsson B, Stenvall M, Karlsson S, Nyberg L, Englund U, Borssén B,
Svensson O, Gustafson Y. Prevention and treatment of postoperative
delirium in old people with femoral neck fracture – a randomized
controlled trial. Twelfth Congress of the International Psychogeriatric
Association. September 20-24, 2005. Stockholm, Sweden. International
Psychogeriatrics 17, suppl 2: 147; 2005.
Delprojekt
2
Vetenskapliga
publikationer
Lundström
M, Edlund A, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y. A
multifactorial intervention program reduces the duration of delirium,
length of hospitalization and mortality in delirious patients. J Am
Geriatr Soc 2005; 53: 622-628.
Edlund
A, Lundström M, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y.
Delirium in older patients admitted to general internal medicine. Accepted
in J Geriatr Psychiatry Neurol
Konferenser
(presentation av preliminära resultat):
Lundström
M, Edlund A, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y. Ett
multifaktoriellt interventionsprogram förbättrar prognosen för deliriösa
äldre patienter på medicinklinik. Med forskning som drivkraft (FoU) I
Skellefteå 23-24 september 2003.
Edlund
A, Lundström M, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y.
Delirium hos äldre patienter inlagda på allmän invärtesmedicin. Med
forskning som drivkraft (FoU) I Skelleteå 23-24 september 2003.
Lundström
M, Edlund A, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y.
Reorganization of nursing and medical care improves the outcome of older
delirious patients admitted to general internal medicine. Eleventh
Congress of the International Psychogeriatric Association. August 17-22,
2003. Chicago, USA. International Psychogeriatrics 15,suppl 2: 113; 2003
Edlund
A, Lundström M, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y.
Delirium in older patients admitted to general internal medicine.
Eleventh Congress of the International Psychogeriatric Association.
August 17-22, 2003. Chicago, USA. International
Psychogeriatrics 15, suppl 2: 52-53; 2003
Lundström
M, Edlund A, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y. Ett
multifaktoriellt interventionsprogram förbättrar prognosen för deliriösa
äldre patienter på medicinklinik. Läkarstämman i Göteborg 24-26
november 2004.
Edlund
A, Lundström M, Karlsson S, Bucht G, Gustafson Y. Delirium hos äldre
patienter inlagda på medicinklinik. 17th Nordic Gerontological
Congress, May 23-26, 2004. Stockholm, Sweden.
| Fallolyckor
och förvirringstillstånd efter höftfraktur hos människor med
demenssjukdom |
Projekt 37/06 |
Yngve
Gustavsson, Professor/ÖL
,Geriatriskt
centrum, NUS
Lars
Nyberg, Professor/sjukgym,
Luleå tekniska universitet
Agneta
Edlund, Sjuksköterska, Medicin- rehabkliniken, Piteå Älvdals sjukhus |
Målsättning och
syfte
Att utveckla och utvärdera
ett multifaktoriellt och multiprofessionellt interventionsprogram mot förvirringstillstånd
och fallolyckor hos äldre människor som drabbats av höftfraktur med särskilt
fokus på patienter med demenssjukdom.
Metod
Randomiserad
kontrollerad studie
Resultat och
betydelse
Det aktuella
projektet är det första projektet i världen som har lyckats förebygga
och behandla post-operativa förvirringstillstånd och minska
fallolyckor under den postoperativa vårdtiden efter höftfraktur hos
patienter med demenssjukdom.
Ett reviderat vårdprogram
finns att ladda ner från Äldrecentrums hemsida. Vårdprogrammet används
på NUS och på många andra sjukhus i Sverige och internationellt. Många
studiebesök från bl.a. Toulouse, Bergen, Stavanger, Oslo har tagit del
av verksamheten och forskningsresultaten har presenterats på regionala
FOU-dagar (2ggr, senast 2008) och på ett flertal nationella och
internationella kongresser.
Dokumentation och
rapportering
Nedan följer
publikationer från projektet 2005-2008.
Michael Stenvalls och
Birgitta Olofssons doktorsavhandlingar innehåller delarbeten från det
aktuella projektet. Agneta Edlund har tyvärr lämnat projektet och inte
fullföljt sin doktors-avhandling trots 6 publicerade artiklar.
1.
Olofsson B, Lundström M, Borssen B, Nyberg L, Gustafson Y. Delirium is
associated with poor rehabilitation outcome in elderly patients treated
for femoral neck fractures. Scand. J Caring Sci 19:119-127; 2005.
2. Edlund A,
Lundström M, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y
Delirium in older patients admitted to general internal medicine.
J Geriatr Psych Neur. 19:83-90; 2006.
3.
Stenvall M, Olofsson B, Lundstrom M, Svensson O, Nyberg L, Gustafson Y.
Inpatient falls and injuries in older patients treated for femoral neck
fracture. Arch Gerontol Geriatr. 43:389-399; 2006.
4.
Stenvall M, Olofsson B, Lundstrom M,
Englund U, Borssén B, Svensson O, Gustafson Y. A multidisciplinary,
multifactorial intervention program reduces postoperative falls and
injuries after femoral neck fracture – a randomised controlled trial.
Osteoporosis Int, 18:167-175; 2007.
5.
Stenvall M, Olofsson B, Nyberg L, Lundstrom M, Gustafson Y. Improved
performance in activities of daily living and mobility after a
multidisciplinary postoperative rehabilitation program in older people
with femoral neck fracture: a RCT with
a one-year follow-up. J Rehab Med 39:232-238; 2007.
6.
Lundström M, Olofsson B, Stenvall M, Karlsson S, Nyberg L, Englund U,
Borssén B, Svensson O, Gustafson Y. Postoperative delirium in old
patients with femoral neck fracture; a randomized intervention study.
Aging Clin Exp Res 19:178-186; 2007.
7.
Edlund A, Lundström M, Sandberg, O, Bucht, G, Brännström B, Gustafson
Y. Symptom profile of delirium in older people with and without dementia
J Geriatr Psychiatry Neurol 20:166-171; 2007.
8.
Olofsson B, Stenvall M, Lundström M, Svensson O, Gustafson Y.
Malnutrition in hip-fracture patients – an intervention study. J Clin
Nurs 16:2027-2038; 2007.
9.
Berggren M, Stenvall M, Olofsson B, Gustafson Y.
Evaluation
of a fall-prevention program in older people after femoral neck fracture
ˆ A one-year follow up. Osteoporosis Int 2007 in press. E-pub
ahead of print.
Översiktartiklar
10. Gustafson Y,
Jarnlo GB, Nordell E. Fallolyckor och höftfrakturer hos äldre kan förebyggas.
Läkartidningen 103:2997-2999; 2006.
11. Olofsson B,
Stenvall M, Lundström M, Carlsson M, Englund U, Berggren M, Svensson O,
Gustafson Y. Vårdprogram för patienter med höftfraktur. Norrlands
universitetssjukhus, Umeå. Äldrecentrum Västerbotten. Rapport 1:1-27;
2007.
12. Stenvall M,
Olofsson B, Nyberg L, Lundström M, Carlsson M, Gustafson Y. Bättre
resultat med ett multidiciplinärt vårdprogram för äldre med höftfraktur.
Äldrecentrum Västerbotten. Rapport 2: 1-11; 2007.
|
Ett
högintensivt funktionellt träningsprogram för äldre personer
beroende av hjälp i aktiviteter i dagliga livet (ADL):
Utvärdering av effekter på ADL med fokus på personer med
demenssjukdom |
Projekt 15/07 |
Yngve Gustafsson,
Professor, Överläkare, Geriatriskt Centrum NUS
Erik Rosendahl, Forskarassistent, Hälsovetenskap, Luleå
Håkan Littbrand, Sjukgymnast, Geriatriskt Centrum NUS |
Målsättning och syfte
Syftet var att
undersöka om ett högintensivt funktionellt träningsprogram ökar
självständigheten i aktiviteter i det dagliga livet (ADL) för
personer beroende av hjälp i ADL och boende på servicehus, samt att
specifikt undersöka effekten för personer med demenssjukdom.
Metod
191 personer
beroende av hjälp i ADL och boende på nio servicehus lottades till
träningsintervention eller kontrollaktivitet. Medelåldern var 85 år
och 52% av deltagarna hade demenssjukdom. Träningen och
kontrollaktiviteten pågick under 3 månader vid totalt 29 tillfällen.
Träningen bestod av sjukgymnastledd högintensiv funktionell
viktbärande träning i mindre grupper. Kontrollaktiviteten, som
genomfördes lika frekvent, bestod av aktiviteter i sittande.
ADL-förmågan utvärderades med Barthel ADL index som skattades före
och direkt efter interventionen samt tre månader efter
träningsperiodens slut av testare som var blinda för
grupptillhörighet. Skalan, som har en totalpoäng 0-20, innehåller
tio olika delmoment ex överflyttning mellan säng och stol,
toalettbesök, påklädning och förflyttning inomhus.
Resultat och
betydelse (för utvecklingen av den norrländska hälso- och
sjukvården)
Det var inga
statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna i övergripande
ADL-förmåga (totalpoäng på Barthel ADL index). Analyser av varje
delmoment visade att en lägre andel av deltagarna i träningsgruppen
hade försämrats i förmåga att förflytta sig inomhus direkt efter
interventionsperiodens slut (4% i träningsgruppen jämfört med 16% i
kontrollgruppen, P = 0.010) samt vid uppföljningen tre
månader senare (8% jämfört med 20%, P = 0.029). Bland
personer med demenssjukdom var det en signifikant skillnad mellan
grupperna i övergripande ADL-förmåga direkt efter
interventionsperiodens slut till fördel för träningsgruppen
(differens mellan grupperna i medel 1.1 poäng, P = 0.029),
men inte vid uppföljningen tre månader senare. Den ökade
självständigheten i ADL som träningsprogrammet resulterade i kan
även öka livstillfredsställelsen samt minska belastningen för
personal inom landsting och kommun. För personer med demenssjukdom
förefaller det viktigt med kontinuerlig träning för att bibehålla
effekterna. I tidigare publicerade artiklar från denna studie har bl
a visats att träningsprogrammet även ger förbättrad gång, balans och
benstyrka, samt att träningen är lika genomförbar för personer med
demenssjukdom som för personer utan. Träningsprogrammet är
sammanställt i ett häfte, som kan beställas. Träningsprogrammet
kräver ingen dyr utrustning och är noggrant beskrivet i häftet
vilket medför att den är enkel att implementera i olika
verksamheter. Genom häftet och föreläsningar är träningsmetoden
redan implementerad på Geriatriskt centrum i Umeå och har även
spridits till andra verksamheter inom samtliga de fyra nordligaste
landstingen.
Dokumentation
och rapportering (doktorsavhandling, tidskrift, konferenser)
Resultaten från detta samarbetsprojekt mellan Umeå
universitet, Umeå Kommun och Luleå tekniska universitet har
presenterats vid den regionala FoU-dagen “Forskning i Norr” i
Sundvall maj 2008. Studien har också presenterats vid
Världskongressen i Sjukgymnastik i Vancouver juni 2007 och vid
Nordisk kongress i Gerontologi i Oslo maj 2008.
En artikel med dessa resultat är accepterad för publikation i the
Journal of the American Geriatrics Society: Håkan Littbrand,
Lillemor Lundin-Olsson, Yngve Gustafson, Erik Rosendahl ”The
effect of a high-intensity functional exercise program on activities
of daily living: a randomized controlled trial in residential care
facilities”.
Artikeln kommer
att vara en del av Håkan Littbrands doktorsavhandling som planeras
att läggas fram under våren 2010.
|