Vid sepsis, orsakad av bakterier frisätts endotoxin. Endotoxin, som utgörs av lipopoly-sackarider i ytterväggen av gramnegativa bakterier, initierar en kaskadreaktion i kroppen, som bl.a. via proinflammatoriska cytokiner (ex, TNF-a , interleukin-1 och interleukin-6). ger upphov till en systemisk inflammatorisk reaktion (SIRS). Denna SIRS-reaktion förklarar mycket av symptomatologin vid sepsis.

Man har fortfarande bristfällig kunskap om hur nivåerna av endotoxin förändras under den septiska sjukdomsperioden, och framför allt om samspelet mellan endotoxinantikroppar och det cirkulerande endotoxinet.

Syftet med studien var att karaktärisera hur endotoxinnivåer och antikroppsnivåer mot endotoxin förändras under det septiska sjukdomsförloppet och hur dessa nivåer korrelerar till prognosen vid allvarlig septikemi.

Nyligen har två metoder för bestämning av endotoxinantikroppar (Endotoxin Core antikroppar typ IgG resp IgA) blivit tillgängliga. En av gruppens medlemmar (Örjan Eriksson) har dessutom utvecklat en ny metod för bestämning av S-Endotoxin Core antikroppar typ IgA.

Studieprotokoll

Hos patienter med akut debut av sepsis registrerades vid vissa tidpunkter, efter ett standardiserat protokoll, vitalparametrar som andningsfrekvens, hjärtfrekvens, medelblodtryck, temperatur, medvetandegrad och urinproduktion. Vid motsvarande tidpunkter togs också blodprov för analys av endotoxinantikroppar, och för bred klinisk kemisk analys.

Resultat och betydelse

Att inkludera sepsispatienter visade sig vara svårare än beräknat, eftersom endast patienter med primär sepsis (dvs tidigare väsentligen friska patienter som kommer hemifrån) kunde inkluderas. Vi lyckades så småningom inkludera 3-4 patienter. När vi sände denna första omgång blodprover för analys till Sunderbyns sjukhus, visade det sig emellertid att man hade svårigheter med att genomföra analyserna. På grund av detta faktum har intensiteten i studien avstannat.

Dokumentation och registrering

På grund av att studien i praktiken är avbruten har några andra data än vitalparametrar och rutinmässiga analyser utförda på kliniskt kemiskt laboratorium inte kunnat erhållas. Dessa data bedöms i sig inte tillräckligt intressanta för en vetenskaplig redovisning.

Målsättning och syfte

Jämförelse mellan två forskningsprojekt, båda med syfte att förstå och förklara vilka faktorer som kan vara av betydelse vid långtidssjukskrivning.

Jämförelse har utförts mellan sjukskrivna i två olika geografiska områden i Norrland. Undersökningspopulation var 135 personer från Västerbottens inland (nedan kallat Inland), och 46 från en kustkommun i Västernorrland (nedan kallt Kust). Uttagningskriterierna skiljde något. Båda grupperna involverades i undersökningen efter 28 sjukskrivningsdagar, men i Inland oavsett sjukskrivningsorsak medan i Kust exkluderades personer med invärtes- och graviditetsrelaterade symtom, samt psykiatriska sjukdomar. I jämförelsen ingick civilstånd, ålder, kön, utbildning, yrke, självrapporterade symtom, arbets- och livstillfredsställelse samt boendemiljö (landsbygd, tätort, stad). Vid insamling av undersökningsmaterialen har enkät och intervju använts. Försäkringskassorna i Västerbotten och Västernorrland deltog vid uttagning av undersökningspopulationen. En kontrollgrupp med friska Västerbottningar har använts vid bedömning gällande arbets- och livstillfredsställelse.

Många skillnader men också vissa likheter mellan Kust och Inland har påträffats i materialet vad gäller civilstånd, boende, utbildningsnivå, yrke, självskattade symtom, arbets- och livstillfredsställelse. Övervägande delen av respondenterna är arbetare med fysiskt tunga arbeten, kvinnor mestadels i offentlig sektor och männen i privat sektor. En tredjedel i båda undersökningsgrupperna var män och två tredjedelar kvinnor. Fler män än kvinnor var gifta/sambo i båda grupperna.Två tredjedelar anger besvär från rörelseorganen som sjukskrivningsorsak. Medelåldern var något högre i Kust-gruppen, 49 år mot Inland-gruppens 45 år. Utbildningsnivån var något högre i Inlandet, både gymnasial- och högskoleutbildning. Vid Kusten har fler yrkesutbildning. Vad gäller livstillfredsställelse så var Kust-gruppen mycket mer tillfredsställda med fritidssysselsättningar och kontakt med vänner än Inlands-gruppen. I stort sett vid samtliga bedömda parametrar omkring arbetstillfredsställelse så var Kust-gruppen mycket mer tillfredsställd än Inlandsgruppen.

Rehabiliteringsinsatser behöver utvecklas och prövas för att möta framtidens behov av förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Studier har påvisat att åtgärder bör sättas in tidigt för att ge tillfredsställande effekt. Skillnaderna i undersökningsgrupperna bekräftar att hänsyn måste tas till demografiska faktorer, arbets- och livstillfredsställelse när man planerar interventioner för långtidssjukskrivna. Rehabiliteringsinsatser måste bygga på individuella behov ej generella. Bedömningar måste göras av personal med både medicinsk, social och psykologisk kompetens. Vid arbetsrehabilitering krävs dessutom biomekanisk, ergonomisk och pedagogisk kompetens.

Dokumentation och rapportering

Delrapportering av projektet har skett vid regionala FoU-dagar 30-31 augusti 2001 i Östersund. Resultaten från detta projekt planeras redovisas i vetenskaplig artikel och att ingå som del i pågående avhandlingsarbete.

Målsättning och syfte

Målsättningen och syftet med studien är att undersöka skillnader i överlevnad mellan prostatectomi, strålbehandling och exspektans bland män som diagnostiseras med prostatacancer. Dessutom avser vi att undersöka frekvensen av biverkningar och komplikationer till följd av ovan nämnda behandlingar. För det tredje avser vi validera data i primärregistret för prostatacancer.

Metod

En retrospektiv serie baserad på primärregistret på ca 1000 fall där männen är under 70 år och har en lokaliserad prostatatumör diagnostiserad under åren 1997-2000. Via journalgenomgång av forskningssköterskor i de fyra länen extraheras data angående tumör, behandling, behandlingsdatum, biverkningar och kliniskt förlopp. De variabler som tidigare finns registrerade i primärregistret valideras.

Resultat

Vi befinner oss just nu i insamlingsskedet. Vi har kontaktat samtliga män som identifierats och fått mer än 95% av dessa mäns tillåtelse att gå igenom deras journaler. Data extraheras nu av forskningssköterskor i respektive län. Vi har haft ett möte med övriga regioner i Sverige som genomför samma studie som vi Vi kunde konstatera att vårt tidsschema var i förhållande till övriga regioner relativt gott trots uppkomna förseningar. En första rapport beräknas kunna presenteras vid Läkarstämman i november 2004. Denna studie kan ge viktig kunskap om utfallet av behandling vid prostatacancer. I Norra regionen innebär detta projekt dels att vi sprider epidemiologiskt kunnande och tänkande utanför Onkologiskt Centrum, dels att vi stärker en redan kraftig norrländsk organisation för cancerepidemiologiska studier.

Dokumentation och rapportering

Någon dokumentation har hittills inte frambringats, se ovan angående preliminär redovisning vid Läkarstämman. På grund av en kommunikationsmiss har vi tyvärr inte erhållit i stort sett någon del av den ursprungligen allokerade finansieringen trots att vi öppet redovisat att arbetet skett ffa under höstterminen 2003 men att vi ännu inte hade debiterats av resp. län före död-linjen för användandet av finasieringen. Vi ber därför att få återkomma med ny ansökan i höst då detta projekt kommer att ta ytterligare tid innan en final, slutredovisning kan äga rum.

Målsättning och syfte

Medlen från Visare Norr har medgivit Gert Olssons arbete med spatiotemporala frågeställningar rörande risker för smittspridning med nephropathia epidemica - sorkfeber – som modell. Sorkfeber orsakas av Puumala hantavirus vilket i sin tur härbärgeras och sprids av skogssork (Clethrionomys glareolus). Inom Visare Norrs verksamhetsområde diagnostiseras ca 90 % av sorkfeber i Sverige och sjukdomen är, efter influensa, den vanligaste allvarliga virusfebersjukdomen i norra Sverige och dödsfall förekommer.

Det är angeläget att identifiera orsakerna till observerade mönster för smittspridning och som kan förknippas med förhöjd risk för smitta i tid och rum. Många fundamentala smittspridningsprocesser är allmänna. Det aktuella studiesystemets struktur gör det lämpligt som generell modell.

Metod

Serologiskt identifierade sorkfeberfall har använts som dataunderlag för att klarlägga de möjliga samband som kan finnas mellan förekomsten av smitta/kliniska fall och miljövariabler respektive säsongsberoenden. Med denna utgångspunkt har projektet sökt identifiera kritiska faktorer som förekomsten av smitta kan relateras till. Bland annat geografisk informations system (GIS) har använts till att åskådliggöra och analysera miljövariabler (skog, skogstyp, brukad mark etc.) som genom satellitbildsanalys kopplats till respektive smittolokals närområde.

Från det omfattande patientmaterialet har en grupp patienter identifierats (n=220) som med stor säkerhet angivit trolig smittolokal, vilket kunnat knytas till specifik fastighet. De geografiska koordinaterna för dessa fastigheter identifierades via Lantmäteriet och användes för att på digitala kartor - baserade på tolkade satellitbilder - fastställa respektive fastighets omgivande miljö.

Resultat och betydelse

Projektet har så här långt kunnat påvisa en samvariation mellan platser för trolig Puumala virus exposition och förekomsten av barr-/barrblandskog i närområdet. I majoriteten av serologiskt identifierade sorkfeberfall uppger de intervjuade patienter som är säkra på expositionstillfället att detta skett i samband med aktiviteter i eller i anslutning till bostad eller uthus. Tiden på året då detta sker är ofta höst eller vinter och en majoritet av patienterna återfinns i kustnära områden. Denna bild bekräftar uppfattningen om att många, om inte de flesta, fall av sorkfeber orsakas av att skogssorkar under årets kallare och nederbördsrikare perioder söker sig mot mänskliga boningar. Då blir omkringliggande miljö än mer betydelsefull i att underlätta sorkars rörlighet och möjlighet att utnyttja bostadshus.

En hypotes att testa för kustnära mönstret är huruvida tillgången på ett (för skogssorkar mot rovdjur) skyddande snötäcke spelar roll för deras rörlighet. Avsaknaden av ett snötäcke kan inducera skogssorkars rörlighet. Ett beständigt snötäcke kommer senare vid kusten än i inlandet. Denna kombination skulle då ge relativt större rörlighet mot bostäder för skogssorkar i kustnära områden.

Hittills finns mycket få fall av sorkfeber konstaterade söder om Uppland, ca latitud 59° N. I takt med att allt större andel av Sverige beskogas finns en uppenbar risk att sorkfeber sprids söderut.

Under senare tid har ett samarbete etablerats med professor David J. Rogers, Department of Zoology, University of Oxford, UK. Tillsammans med de analytiska resurser som där tillhandahålls och satellitbilder med låg upplösning skall kartor som illustrerar prediktioner för risk att exponeras för sorkfeber skapas som täcker hela landet. Den avgjort viktigaste faktorn i detta sammanhang är de data över sorkfeberpatienter som finns i projektet.

Dokumentation och rapportering

“Environmental factors associated with human hantavirus infections in northern Sweden as measured from geographical information technology (GIT)“ Posterpresentation vid The 3rd European Meeting on Viral Zoonotics, Saint Raphäel, Frankrike, 2005

Målsättning och syfte

Projektet syfte var att i klarlägga bortfallets storlek och karaktär i en omfattande befolkningsenkät som vänder sig till ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen i den norra sjukvårdsregionen.

Projektets syfte var att ge ökad kunskap om bortfallets påverkan på resultaten av en befolkningsenkät till ett slumpmässigt urval om knappt 25 000 personer i åldern 16-84 år i norra sjukvårdsregionen. Målet var att genom en fördjupad bortfallsanalys bättre skatta en "korrekt" prevalens för några av de viktigaste variablerna.

Metod

I projektet ”Liv och hälsa i Norrland 2003” vidtogs vissa åtgärder för att möjliggöra en fördjupad bortfallsanalys i samband med postenkäten.
a) Inom det totala urvalet gjordes ett särskilt urval av ca 4 000 personer. Denna grupp följdes särskilt med flera påminnelser och telefonintervjuades  för att minimera bortfallet.
b) E n s.k. kalibrering av enkätsvaren (hela materialet) beställdes av SCB. Kalibreringen innebär att svarande och bortfall jämförs med avseende på ett antal, för svars- och bortfallsmönstret antagna kritiska variabler (t.ex. sociala och ekonomiska förhållanden). På detta sätt kan pga. bortfall av underrepresenterade grupper kompenseras genom att motsvarande grupper bland dem som svarar viktas upp. alternativ formulering föregående mening: Härigenom kan resultaten av enkätsvaren kompenseras för eventuellt olika stort bortfall i olika subgrupper av befolkningen (viktade resultat). Genom att jämföra viktade och oviktade svar kan man skaffa sig en uppfattning av bortfallets betydelse för viktiga frågor som t.ex. rökvanor. I tillägg till detta har också svarsmönstret över tid studerats (dvs. huruvida de som svarade tidigt på enkäten svarar på ett annat sätt än de som svarat sent) för att studera bortfallet bl.a. med avseende på olika variabler.

Resultat och betydelse

Hittillsvarande analys har i huvudsak jämfört skillnaden i olika variabler mellan dem som svarat tidigt (eller utan påminnelse) och sent (eller efter en eller flera påminnelser/telefonintervju). Män och yngre personer hade lägre benägenhet att svara än kvinnor och äldre. Andelen med gott eller mycket gott hälsotillstånd föreföll också vara högre bland dem som svarade sent. Samma fynd gäller oro, nedstämdhet och stress – dvs. de som svarade sent och efter påminnelser mådde allmänt bättre än de som svarade tidigt. Alkoholkonsumtion och rökning var större hos sena svarare än hos tidiga, bland såväl kvinnor som män. 

Dokumentation och rapportering

På grund av svårigheter att få tid att genomföra analysen har arbetet avbrutits halvvägs, och pengarna har återbetalats till Visare Norr. Hittillsvarande resultat är dokumenterade i en PM av Salmir Nasic ”Bortfallsanalys ’Liv och hälsa’”. Med utgångspunkt i denna rapport kommer en av oss (Birgitta Malker) att under sommaren och hösten arbeta vidare med materialet för att fullfölja de ursprungliga planerna. Målet är att i en artikel eller rapport publicera mer generella resultat av studien.

Målsättning och syfte

Sjukskrivningar på grund av smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen  leder till negativa konsekvenser, såväl för individen som för samhällsekonomin, särskilt i norra regionen. Hälso- och sjukvården har svårigheter att möta rehabiliteringsbehoven hos sjukskrivna personer och dessa identifieras ofta sent i förloppet, när konventionella insatser är uttömda. Att tidigt identifiera individer med risk att utveckla långvariga smärttillstånd utan ”specifik” orsak men med funktionsnedsättning (dvs den vanligaste orsaken till förtida pension) har ett stort värde för att kunna ge rätt intervention till rätt individ. Under senare år har försök gjorts att ta fram instrument som tidigt kan förutsäga huruvida patienter med subakuta smärttillstånd riskerar att utveckla kroniska besvär. Linton och medarbetare har utvecklat ett instrument (Örebro Musculoskeletal Pain Questionnaire) som visat lovande resultat. Med en enkel screening har man fokuserat på psykosociala faktorer som utgör risk för utveckling av kronisk smärta. Metoden är lättanvänd, har prövats på patienter med måttlig smärta och resultaten har publicerats (Linton SJ, Boersma K.Early identification of patients at risk of developing a persistent back problem: the predictive validity of the Orebro Musculoskeletal Pain Questionnaire. Clin J Pain. 2003, 19:80-86) Det är dock oklart om dessa resultat är generaliserbara.

Syftet med detta projekt är att för norrländska förhållanden pröva ovanstående instrument, där målsättningen är att studera om detta kan användas för att i värdera om rehabiliteringsinsatser skall igångsättas, i vilken omfattning och på vilken vårdnivå dessa insatser bör ske.

Metod

Med stöd av tillgänglig sjukförsäkringsstatistik har 400 konsekutiva sjukfall med besvär från rörelse- och stödjeorganen identifierats av en tjänsteman vid Försäkringskassan vid sjukskrivningsdag 28.. De sjukskrivna personerna erbjöds snarast därefter brevledes att besvara ett ÖMPQ frågeformulär.. Svaren har analyserats och skall även följas på individnivå med avseende på sjukskrivningsmönster efter ett år via Riksförsäkringsverket.

Resultat och betydelse

Av de 400 fallen sorterades 25  bort då diagnosen från rörelse- och stödjeorganen avsåg posttraumatiskt tillstånd eller systemsjukdom. Av 375 utskickade formulär returnerades 229 vilket gav en svarsfrekvens på 61 %. En majoritet av de svarande (59 %) var kvinnor, medelåldern var 46 år, 92 % var födda i Sverige och drygt 7 % var arbetslösa.

 

Förutom att kvinnorna hade mera utbredda besvär än männen förelåg könsskillnader i de delvariabler som beskrev känsla av spänning och stress, där kvinnorna hade högre medelvärde. Männen beskrev högre medelvärden avseende smärtökning vid fysisk aktivitet, tolkning av smärtan som en signal att sluta med aktivitet och uppfattning att man inte bör utföra normala aktiviteter då man har ont. Vid beräkning av totalscore visade sig de norrländska medelvärdena ligga betydligt högre än i tidigare studier gjorda i södra Sverige. Vid klassificering av patienterna i risknivåer för långtidssjukskrivning låg 71 % i högriskgrupp, vilket är betydligt högre värde än i andra delar av landet. Ingen skillnad förelåg här mellan kvinnor och män.

Dessa förvånansvärt negativa resultat med avseende på risknivåer i regionen är inte tidigare kända. Resultaten ska nu ligga till grund för fortsatta studier och jämförelse med uppföljande sjukskrivningsstatistik, vilket inte kunnat göras inom ramen för denna projekttid.

Dokumentation och rapportering

Efter värdering av enkätdata mot sjukskrivningsdata skall resultaten publiceras i form av artikel i en vetenskaplig tidskrift.

Syfte och målsättning

Trots att handledsfraktur är den vanligaste frakturen, ca 20 % av alla frakturer är den evidensbaserade kunskapen om behandling klen. En orsak är svårigheten att klassificera frakturerna röntgenologiskt. Klassifikation enligt Older, Mayo, AO, Melone, McMurtry, Universal och Frykman har undersökts (1,2,3) . Reliabiliteten har varit dålig för samtliga system, med undantag för Olders system (1). Tidigare har det också visats att den enda klassifikation som till viss del kan förutsäga risk för redislocation är Older. Klassifikationsproblemet har gjort det svårt att korrelera frakturtyp till behandlingsresultat hos patienterna. Vi har genom att modifiera Olders klassifikation försökt skapa ett klassifikationssystem som kan utgöra grund för omhändertagandet av distala radiusfrakturer.

Målsättningen har varit att utveckla en reliabel och reproducerbar indelning av distala radiusfrakturer.

 Metod

Tre ortopeder, varav två med särskilt handintresse, har oberoende klassat samtliga distala radiusfrakturer på vuxna som inträffade i Östersund 2002, enligt en ny modifiering av  Olders klassifikation (Older et al 1965). Klassifikationen är indelad i 5 grupper och bygger på bedömning av splittring av dorsala/volara kortex och  led-engagemang.

Samstämmigheten i bedömningen utvärderas med kappa-analys(Landis & Koch 1977).

Utöver detta har patienterna också indelats i högenergi-frakturer (77 pat) samt osteoporotiska lågenergi-frakturer (155 pat).

En förnyad bedömning av samma bilder har gjorts ett år efter den primära för att bedöma reproducerbarheten.

 Resultat och betydelse

Kappavärdet mellan observatörerna vid primärgranskningen var för högenergifrakturer: 0.52, 0.53 resp 0.64 och för lågenergifrakturerna 0.36, 0.42 resp 0.50.

Reproducerbarheten för observatörerna ca 1 år senare var för högenergifrakturerna 0.62, 0.30 resp 0.68. och för lågenergifrakturerna 0.45, 0.28, resp 0.57.

Landis & Koch har graderat överensstämmelsen: <0.20 slight, 0.20-0.40 fair,  0.41-0.60 moderate,  0.61-0.80 substantial, >0.80 almost perfect.

Resultatet skilde sig ganska mycket mellan observatörerna. Mellan de handinriktade ortopederna var överensstämmelsen ”Substantial” för högenergifrakturerna och ”moderate” för lågenergifrakturerna. Reproducerbarheten var också ”substantial” för högenergifrakturerna och ”moderate” för lågenergifrakturerna. För den icke handinriktade ortopedspecialisten var samstämmigheten med övriga ”moderate” och reproducerbarheten ”fair”.

Våra resultat är inte riktigt lika goda som man tidigare visat för Olders klassifikation (1), men fortfarande bättre än andra undersökta klassifikationssystem. Spridningen mellan observatörerna var en svaghet och motiverar komplettering av studien med ytterligare observatörer.

 Klassning av distala radiusfrakturer enligt Buttazzoni förefaller vara en kliniskt användbar metod, som till skillnad från tidigare klassifikationer är enklare, har något bättre reproducerbarhet samt förhoppningsvis bättre kan förutsäga frakturens stabilitet och därmed utgöra en grund för ställningstagande till fortsatt behandling.

Dokumentation och rapportering

Projektet har avrapporterats vid regional FoU-dag.

Bakgrund

Varje år insjuknar cirka 900 personer i Sverige i pankreascancer. Vid symtomdebut har de flesta patienter en avancerad sjukdom med lokal cancerväxt, spridning i bukhålan eller till levern. Om man inte kan operera bort cancern, dör hälften av patienterna inom 4 månader och nästan alla efter 1 år.

En etablerad behandling vid icke borttagbar pankreascancer är intravenöst givet gemcitabin (Gemzar®). Tumörresponsen är under 10% och överlevnaden förlängs med några månader jämfört med allmänt understödjande behandling. Mer toxiska kombinationsbehandlingar med flera cytostatika och strålning är inte effektive.

Metod

Vid Kirurgiska kliniken, NUS har vi i samarbete med övriga kirurg- och onkolog-kliniker i norra regionen utvecklat och genomfört en fas-2 studie där intraperitoneal behandling med 5-FU och intravenöst leucovorin givits till patienter med icke resektabel pankreascancer. Vi har visat att behandlingen går att genomföra på kirurgmottagningar i regionen och biverkningarna är minimala. Överlevnadstiden är jämförbar eller bättre än vid gemcitabinbehandling.

Ger man cytostatika intravenöst är det svårt att få tillräckligt höga koncentrationer i vävnader dit pankreascancer normalt sprids (bukhålan, lever och lymfkörtlar). Det finns farmakokinetiska fördelar med att ge 5-FU i bukhålan. Förutom höga intraabdominella koncentrationer av 5-FU så tas 5-FU upp i lymfbanor och portablodflödet vilket innebär att höga koncentrationer av 5-FU erhålls i lymfkörtlar och lever.

 Målsättning och syfte

Baserat på våra erfarenheter genomför vi en multicenter, prospektiv, randomiserad fas-3 studie där intraperitoneal behandling med 5-FU och intravenöst givet leucovorin jämförs med intravenös behandling med gemcitabin. Vår primära målsättning är att påvisa förlängd överlevnad hos patienter som får intraperitoneal behandling med 5-FU. Sekundära mål är att uppnå förbättrad tumörrespons, tid till sjukdomsprogress, mindre biverkningar och förbättrad livskvalitet.

 Resultat 

Studien pågår och patienter från hela norra regionen inkluderas i studien. Hitintills har 38 patienter inkluderats. En interimsanalys planeras när 50 patienter avlidit vilket troligtvis är under 2009. En redovisning av resultaten kan tidigast ske under andra halvåret av 2009.

Dokumentation och rapportering

Studien har presenterats vid flera regionala möten för de behandlande klinikerna. Vid ett par tillfällen har studien presenterats nationellt. En doktorand är involverad i studien.

Målsättning och syfte

i) undersöka överlevnad efter prostatectomi, strålterapi, hormonbehandling och aktiv monitorering
ii) undersöka frekvens av biverkningar och komplikationer till följd av behandling
iii) validera data i primärregistret för prostatacancer

 Metod

Retrospektiv studie av 803 män med lokaliserad prostatacancer (Pca) under 70 år, diagnostiserade 1997-2002 i norra regionen. Via journalgenomgång av forskningssjuksköterskor i de fyra länen extraherades data angående tumör, behandling, behandlingsdatum, biverkningar och kliniskt förlopp. De variabler som tidigare fanns i primärregistret validerades. Överlevnadsanalys enligt Kaplan-Meier för varje behandlingsarm, stratifierat för tumör stadium, grad, PSA-nivå. Data har sedan poolats med fall i övriga landet till en nationell studie med 7 206 fall.

 Resultat och betydelse

I norra regionen erhöll ungefär 1/3 av männen operation ( n=254), 1/3 aktiv monitorering (n=215) och 1/3 strålterapi (266) och 68 män (8 %) erhöll hormonbehandling. En procent av patienterna reopererades och 2 % fick en allvarlig störning av vattenkastningen efter operation. Av de män som primärt behandlades med aktiv monitorering hade efter medianuppföljning av 4 år 27 % fått kurativ terapi. Relativ överlevnad efter sju år utvärderad för patienter i hela landet var >95% för operation, strålbehandling och aktiv monitorering, medan patienter som hormonbehandlats hade 75 % överlevnad. Tumördifferentiering var en stark prognostisk faktor. Validiteten i primärrapporten bedömdes som god.

Dokumentation och rapportering

Regionala data har rapporterats på regionmötet i urologi januari 2007 i Umeå. Nationella data har sammanställt och rapporterats till Socialstyrelsen (1). Ytterligare statistisk bearbetning av data pågår för närvarande. En presentation ska göras på årskongressen för American Urological Association i Anaheim, USA av undertecknad (2) och arbete med artikel om aktiv monitorering pågår. Denna studie kommer att generera fler vetenskapliga rapporter när materialet blir mer moget.

Målsättning och syfte

Projektets målsättning och syfte var att dokumentera studien WOrk Lipids and Fibrinogen – Follow-up, WOLF-F, för att den ska vara lättillgänglig för forskare.

Metod

Det insamlade datamaterialet har gåtts igenom och förberetts så att det ska vara tillgängligt för forskare. Det fysiska materialet (5 540 enkäter) har organiserats, arkiverats och dokumenterats. Databasen har stämts av och beforskas.

Betydelse

Det är viktigt att datainsamlingar och databaser är ordentligt organiserade och arkiverade samt dokumenterade för att de ska kunna utnyttjas på bästa sätt av forskare. Välorganiserade databaser utnyttjas förmodligen mer och det är viktigt att vi använder allt det material vi samlar in i olika studier.

Dokumentation och rapportering

WOLF-F projektet är idag bättre organiserat och strukturerat detta visar sig i den dokumentation vi har runt projektet. Vetenskaplig avrapportering kommer inte att ske.

Målsättning och syfte

1. Att jämföra lättviktsnät med standardnät (tungt) med avseende på recidiv, kronisk smärta och kostnader efter operation för ljumskbråck.
2. Att studera inverkan av standardiserad operationsteknik på resultat av bråckoperation.

 Metod

För att analysera inverkan av olika nät (samma material, polypropylen, men av olika tjocklek) används en expertbaserad randomiserad studieteknik, där varje operatör är speciellt tränad för att använda det ena av de två näten som ska studeras. Varje operatör som deltar i studien har genomgått ett träningsprogram och därefter kvalificerats som experter på sin metod. Studiens uppläggning initierar möjligheten att analysera introduktion av standardiserad operationsteknik. I studieprotokollet ingår frågeformulär avseende smärta och generell livskvalitet vilket gör att undersökningen kan utgöra underlag för hälsoekonomisk utvärdering. Samtliga patienter kommer att följas tom ett år efter operation då också klinisk kontroll kommer att ske.   

Resultat och betydelse

En standardisering av operationsteknik i lokalanestesi har utvecklats. Lokalanestesi har valts som anestesiform därför att den i tidigare studier visat sig minst komplikationsbelastad och mest kostnadseffektiv. Vid diskussion angående operationsdetaljer framkom viktiga synpunkter som tidigare inte vetenskapligt utvärderats.  Detta har bl a lett till en register-baserad studie avseende handläggning av bråcksäck vid sk laterala bråck, vilket beräknas utgöra underlag för en vetenskaplig publikation. För den aktuella studien har en Webb-portal utarbetats som möjliggör randomisering, www.norrlandskirurgi.se/LJUNO. Hittills har 291 patienter av beräknade 400 randomiserats från två deltagande sjukhus (Östersund och Umeå).

Operation för ljumskbråck har kommit till ett skede där patientupplevande inkluderande långvarig smärta är viktigare resultatmått än återfall i ljumskbråck. Därför är den aktuella studien som har möjlighet att bedöma dessa parametrar och utgöra underlag för hälsoekonomisk utvärdering av stor betydelse. Studien kan få stor inverkan på den rutinmässiga handläggningen av ljumskbråck. I Sverige utförs årligen ca 18 000 ljumskbråcksoperationer varför resultatförbättringar har stor betydelse för landets sjukvård. Om andelen patienter med betydande smärtupplevelse postoperativt kan minskas med användningen av ett nytt lättviktsnät kan både individuella och samhällsekonomiska vinster fås om tekniken resulterar i kortare sjukskrivningsperioder och mindre arbetsfrånvaro. 

Dokumentation och rapportering

    En första rapport kan sammanställas först ca 6 mån efter operation av den sist randomiserade patienten. Den första vetenskapliga rapporten beräknas vara klar våren 2009.

Syfte

1. Att genom en expertbaserad randomiserad studie jämföra två tekniker för gallblåse/gallstensoperation avseende livskvalitet och hälsoekonomi.

2. Att genom registerstudier analysera behandling och resultat av gallstensrelaterad sjukdom i Sverige 1988-2005.

Metod

1 För expertbaserad randomiserad studie har två grupper vid varje sjukhus upplärts i de två tekniker som studeras. En webb-portal för randomisering har utarbetats där också detaljer om teknikerna, använda formulär för värdering av patienternas tillstånd som underlag för hälsoekonomisk utvärdering finns angivna (www.norrlandskirurgi.se , klicka vidare på GANO). Via webb-portalen kan deltagande sjukhus direkt randomisera patienter. Patienter kommer att följas i ett år efter gallstensoperation.

2 För att klarlägga behandling och behandlingsresultat av gallstenssjukdom i Sverige de senaste 15 åren har avidentifierade datafiler från socialstyrelsen rekvirerats. Databearbetning sker i samarbete med docent Hans Stenlund, Institutionen för folkhälsa/epidemiologi i Umeå.      

Resultat och betydelse

Vid tre sjukhus (Umeå, Lycksele och Östersund) finns expertis för att operera enligt både minilaparotomi och laparoskopisk kolecystektomi. Hittills har ca 250 av beräknade 400 patienter randomisrats i Umeå och Lycksele. Gallstensjukdomen är den mest kostnadskrävande av alla magtarm-sjukdomar. Den jämförande studien över minilaparotomi och laparoskopisk kirurgi inom gallstensbehandling kommer att vara av vägledande för val av operativ behandling. De två metoderna kommer att jämföras avseende patientrelaterat resultat samt hälsoekonomi. Registeranalyser på nationell nivå kommer att visa vårdtillfällen, operativ behandling och utfall i form av vårdtid och mortalitet för patienter med gallstensrelaterad sjukdom i Sverige.

Dokumentation och rapportering

Projektet kommer att leda till avhandlingar vid Umeå universitet för Mats Rosenmüller samt Birger Sandzén. Hittills har följande rapporter skrivits [1][2, 3]:  

1.         Rosenmuller M, Haapamaki MM, Nordin P, Stenlund H, Nilsson E: Cholecystectomy in Sweden 2000 - 2003: a nationwide study on procedures, patient characteristics, and mortality. BMC Gastroenterol 2007, 7(1):35.

2.         Sandzén B, Rosenmüller M, Haapamäki MM, Nilsson E, Stenlund H, Öman M: Incidence, aetiological classification, procedures and mortality - a register study
Submitted; 2008.

3.         Sandzén B, Haapamäki MM, Nilsson E, Stenlund H, Öman M  Mild acute biliary pancreatitis in Sweden 1988 – 2003: a nation-wide register study
In manuscript; 2008

Detta projekt består av 2 delar, en del med fokus på sepsis, en andra del med fokus på nutritionens betydelse vid akut svår sjukdom.

Målsättningen med den del som fokuserar på sepsis har varit att beskriva en kohort av patienter som vårdats på IVA, NUS pga sepsis, svår sepsis eller septisk chock. Tack vare ett IT-baserat journal och dokumentationssystem är det möjligt att karaktärisera dessa patienter med avseende på bakomliggande sjukdomar, sepsistillståndets svårighetsgrad, orsakande bakterie eller annan orsakande mikroorganism, behandling och förlopp (överlevnad; vårdtid). Den första delen av detta arbete beskriver perioden 2000-2002 och är publicerad sedan tidigare. Under år 2007 har arbetet med att beskriva patientdata för perioden 2003-2005 slutförts. Data är sammanställda (table 1) och skrivarbetet av artikeln är nästan slutfört. Genomgång av patienter från övriga år (mitten av 1980-talet till 1999, och 2006 och framåt) pågår, och har kommit ungefär halvvägs. Vi har fått klartecken från den Medicinska Biobanken, Umeå att ta ut prover från de patienter som ingår i vår sepsiskohort, och som före insjuknandet i sepsis lämnat prover till biobanken i anslutning till hälsokontroller (cirka 150 patienter). Dessa prover kan på ett unikt sätt användas för att karaktärisera patienterna med avseende på individuella faktorer med betydelse för den systeminflammatoriska reaktionen. Sådana individuella faktorer kan beskriva enskilda individers benägenhet att insjukna i svår sepsis. Denna kunskap kan leda till förbättrad, individualiserad behandling vid septiska sjukdomstillstånd. Denna studie har etiskt godkännande (diarienummer 06-144M).

Glutamin är en aminosyra som visat sig ha stor betydelse genom att gynnsamt påverka immunförsvar, vårdtid vid olika former av svår akut sjukdom, samt överlevnad efter intensivvård. En Nordisk multicenterstudie initierades med målsättningen att utvärdera/bekräfta hypotesen att glutamin gynnsamt påverkar förloppet vid IVA-krävande svår akut sjukdom. Studien pågick under några år huvudsakligen i Sverige, men Finland och Norge har också deltagit. Datainsamlingen är avslutad och databearbetningen har påbörjats. Principal investigator för studien är Professor Jan Wernerman, Huddinge. Undertecknad i Umeå har aktivt deltagit i studien, data från insamlade patienter redovisas i . Dataanalysarbetet sker nu i samarbete mellan oss i Umeå och Jan Wernermani Stockholm. Några färdiga data för presentation finns ännu inte.

På grund av personomsättningar i Sundsvall kom Sundsvall aldrig att deltaga i studien. Detta inrapporterades av undertecknad, och vi fick ändå klartecken att utnyttja anslaget, som i sin helhet användes till en delbetalning av studieflaskor glutamin. 

Målsättning och syfte

I norra Sverige introducerades behandling med dentala implantat tidigt på 1980-talet. Metoden är ett förstahandsalternativ i många fall av tandförluster. Hittills har nära 10.000 patienter behandlats i norra Sverige. Årligen behandlas ca. 1000 patienter i de två norra länen.

Endast ett fåtal publicerade undersökningar har hittills uppmärksammat problemen med infektioner kring implantaten, periimplantit, som kan uppstå. Periimplantit är en inflammation i mjukvävnaden kring ett dentalt implantat med nedbrytning av benet som följd. Siffror på prevalens är osäkra, men kan ligga kring 15-20% eller högre. Periimplantit har stora likheter med parodontit (tandlossning). Båda tillstånden orsakas av interaktionen mellan immun-systemet och den egna bakteriefloran i munnen och förvärras av bl.a. rökning, diabetes, stress mm. Uppskattningsvis 10-15% av befolkningen har svår parodontit.

Kliniska erfarenheter pekar dock på betydligt större svårigheter att effektivt stoppa pågående infektioner kring implantat jämfört med tänder. Implantaten har till skillnad från tänderna en ojämn metallisk yta som inte kan rengöras på samma sätt som rotytan. Infektioner vid implantat är mer aggressiva och leder på längre sikt till förlust av implantaten. Behandlingen är tids- och kostnadskrävande och fordrar operativa ingrepp.

Det saknas idag en långsiktig strategi för behandling av periimplantit. Uppkomsten av infektion kring implantaten bör kunna förebyggas. Profylaktiska åtgärder kan riktas till individer ur riskgrupper, t.ex. rökare, diabetiker och patienter med tandlossning.

Syftet med den pågående studien är att kartlägga förekomsten av periimplantit hos de patienter som behandlats med dentala implantat i Norr- och Västerbotten sedan 10 år tillbaka. Målet är att erhålla kunskap om prevalens av periimplantit i denna population för att kunna utarbeta strategier för patienturval och uppföljning av behandlingen för att förebygga uppkomst av långsiktiga komplikationer till behandling med dentala implantat.

Metod

Alla patienter som behandlats med dentala implantat i Norr- och Västerbottens län och under ett kalenderår, 1998 eller 1999 (10 års funktionstid) identifieras via Försäkringskassans centrala register i Östersund. Ett statistiskt representativt urval ur denna grupp (ca.150 patienter) undersöks därefter enligt ett standardiserat protokoll. Protokollet innehåller till vissa delar de rutinundersökningar som vanligen utförs vid de reguljära kontroller som brukar genomföras upp till 5 år efter implantatoperationen.

Datorstödd statistisk databehandling med SPSS används för deskriptiv statistik, Kaplan-Meier analys av implantatförluster, samt analys av relaterade faktorer såsom rökning, parodontit och möjligheter till effektiv munhygien och eventuella professionella profylaktiska åtgärder som satts in efter den protetiska behandlingen.

Resultat och betydelse

Arbetet har hittills inneburit föreberedelser för den kliniska delen av undersökningen. Kontakter med försäkringskassans enhet i Östersund har upprättats och etiskt prövnings-tillstånd har sökts hos och erhållits från Regionala etiskprövningsnämnden i Umeå (Dnr 08-087), 2008-08-29. Ytterligare anslag för genomförande av den kliniska delen i Norrbotten har erhållits från Norrbottens läns landsting. På grund allvarlig sjukdom hos medsökande har dock undersökningarna av patienterna ännu ej startat. Vi räknar med att genomföra den delen under 2010. Anslag för kostnaderna förknippade med de kliniska undersökningarna i Västerbotten har sökts hos Västerbottens läns landsting, FoU.

När studien är genomförd kan storleken på problemen med periimplantit bedömas ur ett befolkningsperspektiv. De data som ligger till grund för nuvarande beräkningar är tagna från mindre kohorter av patienter, ofta från en och samma klinik. Vårdkostnaderna i större sammanhang är okända. Resultaten skall också ligga till grund för en samlad strategi för att förebygga fortsatta problem med implantatbehandlingar. Nyligen publicerade resultat pekar på att patienturval och design av den protetiska konstruktionen kan vara underskattade faktorer vid utvecklingen av periimplantit. Dessa faktorer går att påverka.

Målsättning och syfte

• Att genom ny provtagningsteknik och metoder förbättra diagnostiken av protesinfektioner
• Att den nya tekniken skall vara så enkel att den kan få användning i framtida rutindiagniostik av misstänkta protesinfektioner.

Metod

Prospektiv studie där odling respektive DNA-analys av biofilm via knivskrap från protesdelar jämförts med konventionella protesnära vävnadsprover. 69 patienter som opererats för byte av höft-, eller knäprotes vid Sunderby-, Umeå-, Sundsvall, eller Östersunds sjukhus inkluderades under perioden januari 2006- maj 2008.

 Resultat och betydelse 

•         Odling av biofilm från knivskrap förbättrar inte påvisandet av protesinfektion jämfört med rutinmässiga vävnadsodlingar (6/69 positiva i odling av biofilm jämfört med 7/69 positiva i vävnadsodling)

•         Det finns en god korrelation mellan metoderna.

•         Metodutveckling av kvantitativ DNA-analys pågår fortfarande

•         Sedan 2007 används parallellt även en metod där de borttagna proteserna ultraljudbehandlas och därefter sker odling av vätskan runt protesen (sonikatet). Tekniken har används vid ett 80-tal operationer. Metoden har förfinats och förenklats och uppvisar preliminärt bättre känslighet jämförd med konventionell odling. Tekniken har goda förutsättningar att decentraliseras till andra kliniker än enbart universitetskliniker.

En förbättrad diagnostik ger underlag för att förbättra handläggningen av protesinfektioner i syfte att minska patientens lidande samt reducera sjukvårdskostnaderna.

Dokument och rapportering

Studien har presenterats vid

• regionala forskningskonferensen ”Forskning i norr” i Sundsvall 21 maj 2008
• den internationella konferensen ”Mikrobiologiskt vårmöte” Umeå 4 juni 2008
• NOK (norrlands ortopedklubb) möte i Östersund 2008-10-03

Manuscript ”The in vitro effect of ultrasound on bacteria and a suggested protocol for sonication and diagnosis of prosthetic infections” har skickats in till Journal of Clinical Microbiology och är preliminärt accepterat för publicering. Revision pågår för närvarande.

Målsättning och syfte

Syftet med studien har varit att kartlägga den allmänna förekomsten av besvär bland röntgen­sjuksköterskor som arbetar med magnetresonanskamera (MR-sköterskor) och jämföra besvärs­förekomsten bland dem som arbetar med 1 resp. 1.5 T MR med dem som även använder 3 T.

Metod

En enkät distribuerades till alla (67 st) MR-sköterskor i norra regionen; de sjukhus som ingick var Gällivare sjukhus, Sunderby sjukhus. Piteå älvdals sjukhus, Skellefteå lasarett, Norrlands universitets­sjukhus, Örnsköldsviks sjukhus, Sollefteå sjukhus, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand och Östersunds sjukhus. Enkäten innehöll frågor om arbetsförhållande, allmänt hälsotillstånd, symptom som yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter, minnesförlust, dåsighet/trötthet, huvudvärk, metallsmak i munnen, illusion av rörelse, ringande känsla/ljud i huvudet och sömnstörningar. Frågor om relation mellan upplevda symptom och arbete med MR-kamera, när symptomen uppstår och hur länge de varar ingick också i enkäten. Den psykosociala arbetsmiljön beskrivs av de vanligt använda frågorna 5 – 8 i enkäten där ett psykosocialt index skapats där ”låg” betecknar det bästa psykosociala miljön och lägsta arbetsbelastning.

Resultat och betydelse

Totalt svarade 59 st på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 88 %. Av dessa var 10 män och 49 kvinnor och medelåldern var 47 år. Medelarbetstiden med MR-undersökningar är 8 år. Medelarbetstiden i MR-undersökningsrummet var 61 minuter och i medeltal utförde man 10 undersökningar per dag. Tretton personer rapporterar att något eller några av symptomen uppstår eller förvärras i samband med arbete i MR-undersökningsrummet och alla dessa 13 var kvinnor. Bland de åtgärder som vidtagits för att minska symptomen märks att man rör sig långsammare nära MR-kameran och undviker att vistas nära MR-kameran.

I en öppen fråga i enkäten fick personerna ange vilken arbetsmiljöfaktor som de anser sig mest besvärad av. Totalt svarade 50 personer på denna fråga och de vanligaste arbetsmiljöfaktorer man nämner är buller/ hög ljudnivå (21 st) från MR-kameran men också från omgivande datorer, telefonsamtal, fläktar etc. och stress (27 st) såsom ”hårt tempo”, ”tidspress”, ”ständigt försenad”, ”komplicerade undersökningar”.

Dokumentation och rapportering

En kortfattad rapport är skriven och är redovisad för de som ingått i undersökningen. En publicering av resultaten ska göras i internationell vetenskaplig tidskrift. Vi har redovisat detta vid en inter­nationell konferens, BIOEM 2009, i Davos, Schweiz, juni 2009, och en fortsättning på detta är planerad tillsammans med samarbetspartners från Finland, England och Holland.